Jag blev antagen som en av kandidaterna till Borlänges Lucia 2008
När jag fick antagningsbeskedet var jag eld och lågor -helt överlycklig och... Ja, jag vet inte vad!
När vi hade första träffen fick vi reda på lite viktiga tider och dagar samt hur det skulle gå till med fotograferingen.Bara några dagar senare skulle vi bli sminkade och stylade av proffs och sedan skulle vi få bli fotograferade i en studio hos en porträttfotograf!
Jag fann inte ord för alla känslor som bubblade i mig just nu -Jag rös i hela kroppen! Flera saker nu som gått i uppfyllelse! Flera saker som jag skrivit om i min drömdag.
LÄS INLÄGGET HÄR
Det blev en kort med mycket intensiv tid, men också något som jag velat länge. Att vara en del av luciatåget i min stad.
På skyltsöndagen var det presentation och intervju av alla Luciakandidater. 3 Scener skulle vi upp på.
Första stället var i Kupolen. Det började med att dörren som vi gick in igenom var larmad och när alla 9 kandidater gått igenom då dörren varit öppen för länge så gick larmet. Vilken entré vi gjorde... =S
När vi skulle upp på Scenen trampade och snubblade jag på mitt Lucialinne och höll på att ramla... Nån som var nervös kanske...
Nåja, sedan åkte vi på ett lastbilsflak in till stan och blev presenterade på Sveatorget samt Jussi Björlings Torg.
På kröningen var jag nervös, ingen visste ju, förutom Maria -vår ledare. Men det slutade med att Malin blev Lucia.
Det kommer nog vara ett minne för livet -deltagandet i stadens Luciatåg. Men det var tufft också... Vi hade 23 stycken luciatåg på många olika äldreboenden, avdelningar på sjukhuset, julfester och avslutningsvis på Bolanche (Nattklubben) där det var julbord...
När vi väl stod inne och sjöng, så var det mycket blandade känslor bland de äldre. Några tyckte det var underbart att höra sångerna igen och sjöng glatt med. Några sa gång på gång att det var så vackert och grät och torkade tårarna med sina näsdukar. En del var så gamla och dåliga att de inte ens kunde ta sig ut till samlingssalen och låg på sina rum. Vi gick då runt i de olika rummen och sjöng. De var lite läskigt att se gamla människor så nära döden... För många av dem kanske vårt Luciatåg blev det sista de fick se...